Bergamasco är en hundras som många säkert känner igen på pälsen. Den har nämligen en väldigt uppseendeväckande päls som består av filtade band och som täcker hela kroppen. Det är en medelstor hund som har en mankhöjd på cirka 60 cm och väger mellan 26-38 kg beroende på kön.
Rasen är en vakt- och vallhund som har kvar sin naturliga vaktinstinkt. Den rekommenderas inte som en förstagångshund. Den har många goda egenskaper och är i vårt land främst en sällskapshund.
Fakta om bergamasco
| Mankhöjd hanar: | ca 60 cm |
| Mankhöjd tikar: | ca 56 cm |
| Vikt hanar: | 32-38 kg |
| Vikt tikar: | 26-32 kg |
| Rasklubb: | Bergamasco i Sverige |
| Rasgrupp: | Grupp 1 (Vall-, boskaps- och herdehundar) |
Historia
Bergamasco är en vallande herdehund från Italien. Rasen heter cane da pastore bergamasco i sitt hemland. Man tror att rasen har ett mycket gammalt ursprung. Man har bland annat hittat målning från 1500-talet och i litteratur sedan 1700-talet. I litteraturen beskriver man rasen som trots sin vänlighet inte är rädd för vargen.
Man tror att den kommer från Persien där den följde med nomadiska lantbrukare. Den har sedan förekommit överallt i de italienska alplandskapen men fanns främst i staden Bergamos (i regionen Lombardiet i norra Italien) dalgångar. Där fanns nämligen en omfattande fåruppfödning där hundarna hjälpte till att flytta fårhjordarna till nya betesmarker men också för att skydda fåren mot rovdjur.
Rasen registrerades hos den italienska kennelklubben redan 1891. När boskapsskötseln moderniserades och efter andra världskriget fanns det få hundar kvar. Rasen fick dock nytt liv tack vare engagerade uppfödare som gjorde en inventering av kvarvarande hundar. 1950 skrevs rasstandarden. Rasen är internationellt erkänd av FCI. Den svenska rasklubben grundades 2007.
Detta är en ovanlig ras i Sverige. I slutet av 2021 fanns det endast 75 registrerade individer hos Jordbruksverket.
Användningsområde och mentalitet
Bergamasco används som vakthund åt hjordarna mot rovdjur. Detta är därmed en av de hundraser som skyddar boskap mot varg och andra rovdjur. Den vallar även tamboskap. Detta passar den mycket bra för eftersom den är vaksam, har god koncentrationsförmåga och är harmoniskt byggd.
I Sverige används den främst som sällskapshund. Rasen kan också användas som terapihund och passar även för olika slags arbetsuppgifter. Man måste vara medveten om att hundens naturliga och starka vaktinstinkter finns kvar. Det är därför viktigt med en tidig social träning och erfaren hantering. Många anser att rasen inte är en bra förstagångshund.
Rasen är lättlärd, beslutsam, lugn och har gott om tålamod. Den kan vara något reserverad men ska inte vara aggressiv eller skygg. Den kan få en nära kontakt med människor och vill alltid vara i närheten och ha kontroll över vart människorna befinner sig.
Hälsa och pälsvård
Eftersom rasen är så pass liten i Sverige är det svårt att göra en korrekt bedömning om hur hälsoläget är.
En bergamasco har en särskild päls som ska vara mycket lång och mycket riklig. Den kräver olika sorters pälsvård under sin livstid. Pälsen börjar tova sig omkring ett års ålder och behöver då borstas cirka en gång i veckan. Pälsen bör delas upp när man kan se strukturer i tovorna vilket sker mellan cirka 10 månader och tre års ålder. Då behöver man ge daglig pälsvård. Efter tre års ålder har tovorna fått den slutgiltiga strukturen och då behöver man bara borsta pälsen cirka två gånger i månaden. Man badar hunden cirka 1-2 gånger om året.
När hunden är cirka fem år så når pälsen ända ner till marken. Strukturen beror på vart på kroppen den växer. Den är till exempel hård på främre delen av kroppen medan den är mer ullig på bakre delen. Man ska tänka på att pälsen inte ska vara så lång och tjock hos äldre hundar att den hindrar naturliga rörelser.
Det är viktigt att pälsen är välskött och tas omhand. När en bergamasco är färdigpälsad så fäller den ingenting. Pälsen skyddar mot både väder och vind men också en del mot rovdjur. Vissa pälsallergiker kan tolerera rasen men det är som alltid högst individuellt och man måste prova sig fram först.
Jämförelser med andra hundraser
Bergamasco liknar till utseendet vissa andra hundraser. Därför jämför vi de olika raserna nedan. Läs vidare för att få reda på hur de skiljer sig åt!
Bergamasco eller komondor?
Till utseendet är dessa bägge raser väldigt lika varandra eftersom pälsen påminner mycket om varandra. Ingen av raserna fäller heller sin päls och kräver en hel del pälsvård i yngre ålder. De är båda herdehundar med stor vaktinstinkt och passar därför inte som förstagångshund. En komondor är dock större än en bergamasco, både avseende mankhöjd och vikt.
Bergamasco eller puli?
Även dessa två hundraser påminner om varandra, framförallt när det kommer till pälsen. Ingen av raserna fäller sin päls och pälsvården är begränsad i främst vuxen ålder. En puli är dock mindre än en bergamasco i både mankhöjd och vikt. Bägge raserna har en vaktinstinkt men den är mer framträdande hos en bergamasco. Båda är ofta sällskapshundar men en puli används också till exempel inom agility och lydnad.
Vanliga frågor om bergamasco
En bergamasco kostar vanligtvis cirka 10 000 kr till 12 000 kr om du köper din valp från en välrennomerad uppfödare.
