Japanese chin är en hundras från Asien, närmare bestämt Japan. Det är en dvärghund som är cirka 23-25 cm i mankhöjd och väger omkring 2-5 kg. Den har ett brett ansikte, ymnig päls och ett elegant utseende. Blicken är klar och intelligent. Rasen är känd för att vara en utmärkt sällskapshund. Läs mer nedan om denna gamla ras!
Fakta om japanese chin
| Mankhöjd: | ca 20-27 cm |
| Vikt: | ca 1,5 till 7 kg |
| Rasklubb: | Japanese Chin Socioeteten |
| Rasgrupp: | Grupp 9 (Sällskapshundar) |
Historia
Japanese chin är en hundras som kommer från Japan och är en av flera trubbnosiga raser som härstammar från Asien. Det är en gammal ras men man vet inte med säkerhet exakt hur rasen uppstod. Enligt en japansk legend så uppstod rasen genom en kärleksförbindelse mellan en silkesapa och ett lejon och den skulle endast ägas och födas upp av kungligheter. Från lejonet skulle den ärva värdigheten och från silkesapan livligheten och sorglösheten samt kärleken till solen.
En teori är att den uppstod i Korea då landets härskare år 732 gav hundar som gåva till det japanska hovet. Det finns även uppgifter i gamla arkiv som tyder på att japanska sändebud tog med sig hundar av denna typ från Kina och Korea när de återvände hem till Japan. Där blev den väldigt populär främst hos eliten. När shogun Tsunayoshi Tokugawa härskade från slutet av 1600-talet föddes rasen upp och hölls som en sällskapshund på slottet Edo. En annan teori är att hundarna spreds som tempelhundar till Japan. Det sägs också att rasen snarare kommer från Kina och där ägdes av den kejserliga familjen.
Chin i rasnamnet kommer från det japanska ordet makura tsin som betyder makura-kudde. Man tror att detta kan ha att göra med att hundarna gärna låg på kuddar. Eller så kan det betyda överläppens rundning på hunden som påminner om små sidenkuddar. En annan förklaring är att ordet chin istället betyder att ge en belöning eller att göra små hyss.
Japanese chin kom till Sverige 1912 men är inte särskilt populär
I början av 1600-talet tog den brittiske kaptenen Searl med sig en japanese chin tillbaka till England. Ungefär tvåhundra år senare gjorde rasen sitt inträde i USA genom den amerikanske kommendören Matthew Perry. Två av dessa hundar som Perry tog med sig gavs som gåva till drottning Victoria av England. Det sägs att drottning Alexandra ägde 26 japanese chin. Främst i USA kom rasen att kallas för japanese spaniel men godkändes under sitt nuvarande namn 1977.
Under andra världskriget dog rasen, som så många andra hundraser, nästan ut. Tack vare de hundar som överlevt och med hjälp av importer från Storbritannien så kunde rasen dock byggas upp igen. I Japan fanns då främst tre blodslinjer som också hade sina specifika exteriöra egenskaper. När sedan importerna kom till Japan och blandades dessa linjer upp.
Idag är rasen spridd över stora delar av världen och den är internationellt erkänd av FCI. I Skandinavien har den dock aldrig tillhört de populäraste raserna av alla dvärghundar. I slutet av 2021 fanns det endast 609 hundar som var registrerade hos Jordbruksverket.
Rasen kom till Sverige redan 1912 men dog ut på 1940-talet på grund av en epidemi av valpsjuka som det inte fanns något vaccin för. Men på 1960-talet kom rasen åter till Sverige och under 1970-talet importerades hundar från bland annat USA.
Användningsområde och mentalitet
Japanese chin är en utpräglad sällskapshund. Den är aktiv, livlig och alert och passar därför för olika slags aktiviteter och hundsporter. I Sverige finns det ekipage inom bland annat rallylydnad, lydnad och freestyle. Som alla hundar behöver hunden ha daglig motion och de tycker gärna om att umgås med hundar av samma ras men det går också bra med andra hundar. Eftersom den är liten så bör man undvika alltför hårda lekar med större hundar. Rasen har ingen större jaktinstinkt och är inte heller en skällig ras.
Många menar att hundarna har ett lite kattlikt beteende. Detta menas med att de gärna sitter högt och även tvättar sig i ansiktet med frambenen precis som en katt. Rasen beskrivs som klok, tillgiven och lättsam. Den är sällskaplig, vill helst vara med familjen oavsett vad som händer och leker gärna med familjen. Den tycker därför inte om att lämnas ensam hemma under längre perioder och det kan ge upphov till separationsångest. En japanese chin anses vara känslig för familjens olika sinnesstämningar och passar som allra bäst i ett hem som har lite äldre barn. De kan vara reserverade mot personer som de inte känner.
Rasen beskrivs ha bra självförtroende och är en värdig hund. De är intelligenta, nyfikna och charmiga. Hundarna sägs ha en stor personlighet och en god anpassningsförmåga till till exempel olika miljöer vilket har gjort dem till populära sällskapshundar.
Hälsa och pälsvård
Inom rasen förekommer det vissa hälsoproblem. Det finns bland annat patellaluxation (lösa knäleder), trånga andningsvägar, blåsljud på hjärtat och epilepsiliknande anfall. Det förekommer dock inte i någon högre utsträckning. Eftersom hundarna har platt och kort nos och är kortskallig så mår de inte så bra i extrem kyla och stark värme. Livslängden är cirka 10-12 år.
Pälsen är rak, lång och silkig. Den ska vara ymnig förutom i ansiktet. Pälsvården är inte så krävande som man kanske skulle kunna tro utan det räcker med sedvanlig regelbunden borstning och kamning någon gång i veckan. Man bör dock kontrollera, och borsta vid behov, pälsen bakom öronen då det har en tendens till att ge upphov till tovor. Rasen fäller en hel del.
Jämförelser med andra hundraser
Nedan jämför vi denna hundras med liknande raser – läs vidare för att ta del av jämförelserna!
Japanese chin eller pekingese?
Båda raserna har sitt ursprung i Asien och är dvärghundar. De är dessutom båda utpräglade sällskapshundar. En pekingese har dock ännu mer päls än en chin och du kan till exempel knappt se benen på en pekingese vilket du gör på en japanese chin. Bägge raserna beskrivs som trevliga sällskapshundar men en pekingese är mer envis och kräver en mer konsekvent flockledare.
Japanese chin eller shih tzu?
Även shih tzu är en utpräglad liten sällskapshund som kommer från Asien. De är bägge livliga, glada och anpassningsbara. Pälsvården hos en shih tzu är mer omfattande än hos en japanese chin. En shih tzu är också aningen högre och väger även generellt mer än en chin.
Japanese chin eller cavalier king charles spaniel?
Cavalier king charles spaniel är inte bara högre och tyngre än en japanese chin, utan den härstammar också från Europa. Det är dock två sällskapshundar som kan passa för olika aktiviteter och sporter. Det är också två glada och vänliga hundraser.
Japanese chin eller papillon?
Dessa hundraser påminner lite om varandra till utseendet förutom att en papillon har upprättstående öron och är högre och tyngre än en japanese chin. De är båda sällskapshundar som passar för sporter som lydnad och agility. De är också kloka, livliga och anpassningsbar.
Japanese chin eller tibetansk spaniel?
Tibetansk spaniel kommer också från Asien och är precis som japanese chin en utpräglad sällskapshund. Bägge raserna vill vara med sin familj och hänga med på vad de än gör. Det är glada och tillgivna raser som båda kan vara reserverade mot främmande personer.
Japanese chin eller chihuahua?
Även om det är två små raser så är chihuahuan mindre då det är världens minsta hundras. Chihuahua finns också i två hårlag: kort- och långhårig medan japanese chin endast är långhårig. Bägge raserna är utpräglade sällskapshundar men de är samtidigt aktiva vilket gör att de passar för olika aktiviteter och sporter.
Japanese chin eller pomeranian?
Undrar du om en japanese chin eller pomeranian vore den optimala rasen för dig? Dessa två små hundraser är främst sällskapshundar men är också aktiva. Det gör de därför lämpliga för olika sorters aktiviteter och sporter. Ingen av raserna har någon större jaktlust. Bägge raserna vill helst hänga med sin ägare och familj.
Japanese chin eller mops?
Mops är, precis som japanese chin, en dvärghund och de är båda utpräglade sällskapshundar. Medan japanese chin upplevs vara mer kattlik så anses mopen vara mer av en clown. Bägge raserna är kortnosiga vilket kan ge upphov till olika slags problem med bland annat andningsvägar.
Vanliga frågor om japanese chin
Japanese chin är en sällskapshund som gärna vill vara med sin familj så mycket som möjligt. De är aktiva, intelligenta och lättsamma. Vissa egenskaper hos dem gör att vissa liknar dem vid en katt.
