Pyrenéerhund, ofta också kallad för pyrre, är en hundras från Frankrike. Dessa vackra, ofta vita hundar är stora och hanarna kan väga upp emot 60 kg. Trots detta är de både eleganta och mycket smidiga. Det typiska uttrycket hos hundarna består bland annat av de mandelformade mörka ögonen som ger hundarna en mild och drömmande blick.
Pyrenéerhundens ursprungliga arbetsuppgift har varit att vakta boskapshjordar mot stora rovdjur som varg och björn. Än idag kan de användas som vakthund som skyddar till exempel får mot sina respektive fiender. Rasen beskrivs som pålitlig, tillgiven och kärleksfull men de kommer inte heller att tveka att skydda sin familj eller revir om det krävs.
Det är inte en vanlig ras i Sverige. I slutet av 2021 fanns det 683 hundar som var registrerade hos Jordbruksverket.
Fakta om pyrenéerhund
| Mankhöjd hanar: | ca 70-80 cm |
| Mankhöjd tikar: | ca 65-75 cm |
| Vikt hanar: | ca 45-60 kg |
| Vikt tikar: | ca 35-45 kg |
| Rasklubb: | Pyrenéersällskapet |
| Rasgrupp: | Grupp 2 (Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar) |
Historia
Pyrenéerhund är en gammal hundras från Frankrike, närmare bestämt det franska området vid bergskedjan Pyrenéerna, därav namnet. I hemlandet heter rasen chien de montagne des pyrénées.
Det finns flera teorier om ursprunget och en av dessa är att de kommer från mastiffliknande hundar. Dessa hundar fördes till Pyrenéerna av nomadiserande herdefolk som kom från Asiens bergstrakter. Denna teori stöds också av rasens likheter med andra raser som kuvasz och tibetansk mastiff. De tillhör nämligen till herdehundar och där de flesta är vita eller gulvita. Färgen handlar om att de inte ska förväxlas med rovdjur i mörkret.
Rasen är känd sedan medeltiden. Hundarna är omnämnda av bland annat greven av Foix Gaston Phoebus i hans jakthandbok redan på 1300-talet. Fram till 1400-talet användes hundarna främst som herdehundar. På 1400-talet började de istället användas som vakthundar i slott och borgar och bevakade även gränborgarna där bland annat smugglare satt fängslade. Detta medförde att hundarna spreds på de olika slotten i södra Frankrike. 1675 fick kung Ludvig XIV av Frankrike en pyrenéerhund i gåva varpå det blev mode inom adeln att ha dessa hundar i alla slott över hela landet. När monarkin föll så trängdes hundarna bort.
Pyrenéerhund har även avbildats på målningar. Bland annat målade Jean-Baptiste Oudry på 1700-talet två hundar som slogs med vargar. Att hundarna avbildades på diverse målningar fortsatte in till sekelskiftet 1800-1900-talet.
Pyrenéerhunden kom till Sverige på 1950-talet
1824 kom de första hundarna till USA men det dröjde till 1930-talet innan de första kennlarna för rasen hade kommit igång. Rasen kom till England på 1880-talet och till Sverige inte förrän på 1950-talet.
Den första skriftliga detaljerade beskrivningen av rasen skedde i en bok av greve Henri de Bylandt 1897. Tio år senare bildades rasklubben i hemlandet. 1911 utnämndes en pyrenéerhund till landet vackraste hund av den dåvarande franske presidenten. Rasstandarden godkändes sedan av den franska kennelklubben 1923. Sedan dess är det inte mycket som har ändrats utan den nuvarande rasstandarden är väldigt lik den första standarden. Rasen är även internationellt erkänd av FCI.
Användningsområde och mentalitet
Pyrenéerhundens ursprungliga arbetsuppgift var att vakta boskapshjordar mot stora rovdjur som varg och björn. De är därför stora, kraftiga men samtidigt rörliga, varsamma och fästa vid och lojala mot sin hjord. De är framavlade för att klara sitt arbete på egen hand och är därför självständiga. Hundarna är även intelligenta och lär sig saker på egen hand. Många tror därför att hundarna är olydiga på grund av deras självständighet och oberoende. Det är också en hund som har stort revirtänkande vilket kan göra det svårt att ha den lös. Eftersom det är en självständig hund krävs det också en del arbete och tålamod för att få hunden dit man vill.
Hundarna används främst i Sverige som sällskapshund. Vissa individer är till exempel sociala tjänstehundar och det finns också hundar som används som vakthund för bland annat får som skydd mot vargar och havsörnar.
Rasen har ett stabilt och tryggt temperament. Man måste dock vara medveten att dess ursprungliga vaktinstinkter finns kvar. De är väldigt lojala mot sin familj, älskar och beskyddar dem. Hundarna är också vänliga mot de flesta men är dock vaksamma och kan vara reserverade mot främmande personer. En tidig socialisering är viktigt. Man behöver också vara medveten om att det är en stor hund vilket dels kräver både utrymme och dels kostar en hel del i till exempel foder.
Hälsa och pälsvård
Pyrenéerhund anses vara generellt en frisk ras. Det förekommer höftledsdysplasi (HD) i rasen. Livslängden är cirka 10-12 år.
Pälsen består av raka och ganska långa täckhår och riklig och mjuk underull. Pälsen ska vara spänstig och relativt grov på bland annat ryggen och längre på till exempel svansen. Hundarna fäller oftast två gånger om året. Underullen kan man spara och göra garn av. Det är viktigt att underullen blir torr efter ett bad så det inte leder till fukteksem eller andra problem. Man kan med fördel använda en speciell hundfön eller en vanlig hårfön för att få underullen torr. Rasen kräver viss pälsvård. Man bör borsta hunden 1-2 gånger i veckan.
Jämförelser med andra hundraser
Vill du veta hur pyrenéerhund står sig mot andra liknande raser? Se då våra jämförelser här nedanför!
Pyrenéerhund eller kuvasz?
Pyrenéerhund och kuvasz är två av de stora vita herdehundarna från södra och centrala Europa. Man tror att raserna också är besläktade och de har båda använts för att vakta och skydda boskapshjordar. De delar också liknande egenskaper med varandra, som till exempel att de inte tvekar att skydda och försvara sin flock. De behöver därför en god och tidig socialiserings- och miljöträning.
Pyrenéerhund eller golden retriever?
Även om detta är två raser kan likna varandra till viss del utseendemässigt så finns det mycket saker som skiljer dem åt. De har avlats fram för olika ändamål och egenskaperna inom varje ras skiljer sig också åt. Det är intelligenta och vänliga raser men en pyrenéerhund är bland annat mer vaksam än en golden retriever.
Pyrenéerhund eller maremmano abruzzese?
Även maremmano abruzzese är en av de stora vita herdehundarna från södra och centrala Europa, precis som pyrenéerhund. Till utseendet påminner de alltså en hel del om varandra men maremmano abruzzese är aningen mindre än en pyrre. Bägge raserna har avlats för liknande syfte, det vill säga med att skydda och vakta boskapshjordar. De är också båda egensinniga och kräver relativt mycket socialiserings- och miljöträning för att fungera bra i olika miljöer.
Pyrenéerhund eller kangal çoban köpeği?
Raserna har båda använts som herde- och vakthund och skyddat bland annat får mot rovdjur. Det är vänliga hundraser som är trogna sin ägare och lojala mot sin flock. De är samtidigt självständiga. En kangal çoban köpeği har en stark vaktinstinkt och en pyrenéerhund har ett stort revirtänkande. Kangal çoban köpeği anses till exempel inte lämpa sig enbart som sällskapshund och inte heller bedöms vara en bra förstagångshund. Bägge raserna lämpar sig nog bäst hos en ägare med kunskap och erfarenhet.
Pyrenéerhund eller newfoundlandshund?
Dessa raser är storväxta men en pyrre är aningen högre i mankhöjd samtidigt som en newfoundlandshund oftast är tyngre. Utseendet påminner om varandra och de har båda en hel del päls. En nuffe är svart, brun eller svartvit medan en pyrre är vit med till exempel blekgula tecken. Newfoundlandshunden är främst en sällskapshund som tycker om vattenarbete medan pyrren är en mer utpräglad vakthund. En pyrre behöver också bland annat mer socialträning och har ett större revirtänkande än en nuffe.
Pyrenéerhund eller tysk schäferhund?
Pyrenéerhund har varit herde- och vakthund men främst i Sverige ansetts vara en sällskapshund. Den tyska schäferhunden däremot har en större mångsidighet och återfinns som familje-, tävlings-, bruks- och tjänstehund. Utseendemässigt skiljer sig raserna väldigt mycket åt med allt från storlek till färg. En schäfer är mer tillgänglig och öppen än vad en pyrenéerhund anses vara.
Pyrenéerhund eller samojedhund?
Utifrån den rikliga pälsen och den vita färgen kan dessa två raser påminna en del om varandra. Samojeden är dock en polarhund och en draghund medan pyrenéerhund är en vakt- och herdehund. Det är två vänliga och självständiga raser.
Pyrenéerhund eller grand danois?
Både grand danois och pyrenéerhund är storväxta men den förstnämnda har generellt högre i mankhöjd. De har båda använts som vakthund. De är också bägge vänliga och trogna mot sina ägare. En pyrenéerhund kan dock anses som en generellt friskare ras men en grand danois kräver inte lika mycket pälsvård.
Vanliga frågor om pyrenéerhund
En pyrenéerhund kostar omkring 20 000 kronor.
En pyrenéerhund blir omkring 10-12 år men det beror på individuella faktorer.