Viltspår: Lär din hund att spåra vilt [Guide] 🐶


Viltspår hund klöv

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus, Dogman och VetZoo.

Att viltspåra med sin hund är en utmärkt aktivitet, både för oss människor och för hunden! De flesta hundar älskar nämligen att använda sin nos. Nedan kommer du att kunna läsa om det mesta som rör viltspår, allt från vad viltspår faktiskt är och hur du kommer igång till att gå viltspårprov och kanske erhålla ett championat i slutändan.

Vad är viltspår?

Ett viltspår är ett spår som har anlagts av en mänsklig spårläggare. Spårläggaren använder en skank (ett ben) från ett vilt djur, vanligtvis ett klövdjur, som släpas i spåret. Dessutom skvätts blod ut i spåret, ofta nötblod eller blodpulver som blandats med vatten. Hunden ska spåra vittringen från blodet och skanken, inte spårläggarens vittring.

Syftet med viltspår

Syftet med viltspår är egentligen att man ska kunna bedöma huruvida en hund är lämplig eller inte att använda vid eftersök på skadat eller dött vilt eller stora rovdjur.

Till exempel kan man i jaktförordningen läsa följande mening om viltspår:

“Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen”.

SKK menar också att viltspår ska främja intresset för att föraren/ägaren ska fortsätta utbilda hunden i praktiskt eftersök.

En utmärkt aktivitet

Viltspår är en fantastisk aktivitet för hunden. Den får genom denna aktivitet både fysisk och mental stimulering då den använder både kropp och knopp för att spåra. Aktiviteten stärker även din relation med hunden. Personligen anser jag att viltspår är en av de roligaste aktiviteterna man kan göra med sin hund. Inte bara för att det är roligt att vara ute i skogen utan för att jag märker hur mycket mina hundar tycker om det och hur nöjda och trötta de är efter spårandet.

Utrustning

Så vad är det då för utrustning man behöver om man ska börja med viltspår?

Utrustning till hunden

Det viktigaste, och egentligen det enda, du behöver till din hund för att börja med viltspår är en spårsele och en spårlina. Selen bör vara korrekt utformad för din hund och ska inte strypa hunden.

Själv använder jag hundselen VGW Extension tillsammans med tillbehöret VGW Tracking. Detta tillbehör förvandlar snabbt och smidigt selen från en promenadsele till en spårsele. Mer information om denna hundsele finner du via länken eller genom att läsa min recension av VGW-selen.

Spårlinan ska vara max 10 meter lång. Det finns flera olika varianter men den kanske bästa är en gummilina som inte fastnar i skogen om den släpas samt är enkel för dig att rengöra. Dogman har ett brett urval av spårlinor att välja mellan i sin nätbutik.

Utrustning till dig

Utrustningen för dig som hundförare är helt enkelt oömma och bekväma kläder och skor, gärna stövlar. Idag finns det en uppsjö av olika fritidsbyxor och tröjor som är perfekta för denna aktivitet. Det spelar också givetvis roll på vädret som du och din hund ska spåra i.

Övrig utrustning

För att börja med viltspår krävs några saker till:

  • Du behöver blod till ditt spår. Det bästa är att inte använda blodpulver utan färskt blod som du kan köpa på ett slakteri eller din lokala matbutik. Blodet finns oftast i frysen och tinas därmed innan du kan använda det. Vissa anser dock att blodpulver fungerar utmärkt.
  • En viltdel, oftast används en klöv eller skank från rådjur men kan också vara älg eller vildsvin. Du kan få denna från en jägare eller från en välsorterad djurbutik.
  • Snitslar som du kan hänga upp i träd och buskar för att du ska veta vart du eller någon annan har gått spåret. Snitslar återfinns givetvis inte på proven. Snitslar kan du lätt göra själv eller köpa färdiga i flera olika butiker inom hundsport.
  • En vanlig petflaska med kork som går att öppna och stänka, till exempel en flaska från Imsdal. Om du har tillgång till en spårläggarkäpp är denna ett utmärkt alternativ till petflaskan.
  • Plasthandskar om du inte vill hantera blodet och viltdelen utan dem.
Viltspår klöv
Klöven har en central roll i viltspår.

Träna viltspår

Om du är intresserad av att börja spåra vilt med din hund är det alltid en bra idé att gå en kurs för en person som är insatt i viltspår. Vissa kurser erbjuds via privata hundtränare medan andra kan ske via brukshundklubbar eller rasklubbar.

Du kan också lära dig mycket om viltspår genom att läsa relevanta böcker. Den mest uppdaterade boken på ämnet är i dagsläget ’Träna och starta på prov i viltspår’ av Terese Brandwold.

Hur går du då tillväga för att börja träna viltspår med din hund?

Börja gärna tidigt

Vanligtvis är det bra att börja när hunden redan är valp, speciellt om du har tänkt att utbilda den till en duktig eftersökshund. När hunden är så pass liten introducerar du enkla spår, gärna med korv eller något annat gott. Bitarna läggs ut i en rak linje. Du belönar hunden när den hittar alla bitar i rätt ordning.

När hunden sedan är lite äldre, några månader, kan du börja introducera den för blod och rådjursklövar istället för godis. Du lägger enkla och raka spår med detta.

Terräng

Terrängen är en viktig del i träningen. Lägg spåret på en äng eller i en skog där det kanske inte finns så mycket vilt eller folk som går där. Eftersom proven sedan går i omväxlande terräng är det bra att så tidigt som möjligt lägga in detta i träningen.

Kontrollspår

För att påbörja med mer ordentlig spårträning kan du göra ett så kallat kontrollspår där du lägger en viltdel i slutet på ett cirka 100 meters rakt spår. Du går med hunden i vanligt koppel och sele/halsband och går mot spåret.

Reagerar hunden inte när ni går över spåret vänder du efter en kort bit och går över spåret igen. Om hunden däremot reagerar följer du lugnt efter. Är det fel riktning står du stilla och om det är rätt riktning belönas den genom viltdelen i slutet av spåret.

Om din hund inte markerar eller på något annat sätt reagerar går du helt enkelt bort från spåret och testar några dagar senare för att inte ge hunden en upplevelse av misslyckande. Har spåret gått bra kan du hädanefter lägga lite längre spår.

Från början kan spåret vara 30-50 meter och sedan utökar du ytterligare och kan även lägga till en lätt böj och efter det en vinkel om det går bra. Om det inte går bra minskar du sträckan. Liggtiden i början kan vara cirka 30-60 minuter. Klöven släpas under hela spåret.

Om att ingripa och berömma

Stoppa din hund om det skulle vara så att den går av spåret. Du kan med fördel ha lite kortare lina än 5-10 meter för att på så vis snabbare och lättare kunna stoppa i tid. Du väljer själv om du vill berömma din hund under spåret eller inte. Vissa hundar kan bli distraherade medan andra behöver lite uppmuntran.

När hunden når spårslutet bör du dock berömma den ordenligt. Vissa ger hunden godis, andra låter hunden leka med viltdelen och en del låter den stolt bära klöven tillbaka till starten. En del hundar vill inte ha så mycket med klöven att göra överhuvudtaget. Även här gör du det som känns bäst för dig och din hund.

Använd gärna specifik utrustning vid viltspår

De flesta kunniga inom viltspår brukar anse att man använder en och samma sele till hunden och tar på denna först vid spårstarten. Ibland kan det dock vara fördelaktigt att redan ha hunden i den rätta selen från start, speciellt om du har en hetsig hund.

Personligen har jag alltid haft mina hundar i spårselen redan när vi åker hemifrån och har inte märkt någon nackdel av det. Men det är du som känner din hund bäst, och du kan givetvis också prova dig fram vilket som passar er bäst.

Du kan också behöva träna vissa specifika saker med din hund som kan vara svårt för den. Det kan till exempel vara vinklar, bloduppehåll eller återgångar. Dessa kan du träna genom korta spår med fokus på svårigheterna.

Om din hund har svårt med motivationen för att spåra kan du lägga ut något gott godis i spåret eller göra ett uppehåll för att din hund ska återfå lusten att spåra.

Då du använder samma spår igen bör det gå minst 10 dygn mellan tillfällena.

Att lägga ett spår

Du kan välja att bloda ett spår på två olika sätt. Antingen använder du en spårläggarkäpp som har en skumgummibit längst ner och stämplar ut blodet genom käppen, eller så tar du en vanlig petflaska och droppar ut blodet. Öppningen på flaskan bör vara högst 1 mm. Oavsett metod droppar/stämplar du blodet med cirka 1 meters mellanrum men lite tätare än så i början av spåret.

Om du har tillgång till en spårläggarkäpp är den guld värd men kan kosta en del i inköp och kan därför kännas lite onödigt i början av er viltspårkarriär. Jag har vid alla mina spår använt en petflaska, och även om det ibland känns lite kladdigt och meckigt så har det fungerat alldeles utmärkt.

Lägg spåret i medvind om det är möjligt. Du sätter helt enkelt upp en snitsel i början i en buske eller ett träd (för att veta vart spåret börjar). Sedan släpper du ner viltdelen och häller några droppar blod i spåret.

Därefter går du och släpar, i ett snöre, viltdelen på marken bakom dig hela tiden. I andra handen har du blodet som du droppar i varje eller vartannat steg som du tar. För den ovane hunden blodar du hela sträckan.

När du gått hela spåret och satt upp snitslar under vägen (så att du vet vart spåret går) binder du fast viltdelen vid ett träd. Sedan går du rakt framåt innan du efter cirka 50 meter vinklar av och fortsätter mot din startposition.

Viltspår hund spårlina
Eurasiern Kane tränar viltspår.

Gå viltspårprov

Som i de flesta aktiviteter som rör hund kan man också välja att tävla i viltspår. Man säger oftast att man går prov eftersom man endast tävlar mot sig själv, åtminstone vid rörliga prov. Vid ordinarie prov tas oftast 1-3 pristagare ut men du kan även komma 7:a och erhålla ett 1:a pris. Mer om detta kan du läsa nedan.

Löptikar får på rörliga prov delta om det inte stör andra deltagares hundar. Det ska också ske i samråd med arrangören/domaren. På ordinarie prov får inte löptikar delta alls.

Kostnaden för att gå ett spår kan skilja sig åt. Oftast kostar det omkring 300-400 kronor då klubben ska ha hälften och domaren den andra hälften.

Vem får gå viltspårprov?

Oavsett om din hund är oregistrerad eller registrerad i Svenska Kennelklubben (SKK) får du delta. Det krävs dock att din oregistrerade hund har tävlingslicens (TAVLIC) och du kan inte heller erhålla svenskt viltspårchampionat. Proven är dessutom öppna för alla raser.

Krav på din hund

Din hund behöver vara minst 9 månader för att kunna gå viltspårprov. Du behöver också uppvisa ID-märkning (med tatuering eller microchip) samt gällande vaccination för att starta på prov. Detta kontrolleras innan du startar på provet. Om din hund är märkt med microchip ska du som ägare tillhandahålla en avläsare.

Du som inte äger en sådan (vilket de flesta antagligen inte gör) bör säga detta till domaren i samband med anmälan. Vissa domare tar då ut en kostnad för att de tillhandahåller en avläsare.

Jag äger själv ingen avläsare och har aldrig haft med mig någon till något spår utan det har domaren eller klubben haft tillgång till. Så oroa dig inte för mycket utan prata med klubben/domaren så finns det antagligen en till låns.

Krav på dig som hundförare

Du som förare behöver vara medlem i någon klubb inom SKK krävs för att gå viltspår. Om du är bosatt utomlands krävs det att du är medlem i erkänd utländsk kennelklubb i det lan du bor. Du behöver dock oftast inte vara medlem i den arrangerande klubben för att få delta, men det är upp till arrangören att besluta om det.

Vem anordnar de olika viltspårproven?

Alla jakthundsklubbar inom SKK kan arrangera de olika proven. Du kan själv leta upp lämplig klubb och domare och kontakta dem för ett rörligt prov. Idag finns många klubbar och domare som erbjuder sina tjänster över hela landet.

Regelverk

Som i de andra grenar inom hundsporten finns det givetvis ett regelverk för viltspår. Det är SKKs jakthundskommitté som tillsammans med jakthundsklubbarna inom SKK ansvarar för regelverket. Regelverket uppdateras kontinuerligt och det kan vara en bra idé att hålla sig uppdaterad genom till exempel SKK eller jakthundsklubbarna.

Bedömningskriterier i viltspår

Det som domaren bedömer er på är vilken spårningsförmåga, vilket arbetstempo och självständighet hunden har samt hur den reagerar vid skottprövningen i öppenklass.

Spårningsförmåga och självständighet

Hunden ska ha ett intresse för spåret och kunna följa spåret på ett självständigt sätt. Du kan stödja och uppmuntra din hund på ett lågmält sätt då den spårar rätt, men hunden ska i övrigt arbeta fritt. Domaren bedömer hundens sätt att markera om den följer spåret samt hur den kan reda ut eventuella tappter.

Om hunden går på ett färskt spår istället och föraren konstaterar detta får föraren återta hunden till det lagda spåret. Skulle detta upprepas har det dock inverkan på vilket pris ni kommer att kunna få. Ett kortvarigt tapp är upp till 5 minuter och över den tiden anses det vara ett långvarigt tapp. Domaren kan då komma att gripa in.

Domaren kan också gripa in om du som förare ber om hjälp för att återfinna spåret eller om det finns risk för att hunden går in på ett annat spår.

Arbetstempo

Hunden ska arbeta i spåret utifrån ett lämpligt tempo. Om tempot anses vara olämpligt eller om ni överskridit tiden i de olika klasserna, kommer domaren att avbryta er.

Rörligt eller ordinarie viltspårprov

Det finns rörliga och ordinarie viltspårprov. Nedan förklarar jag skillnaderna mellan dessa.

Rörliga prov

Ett rörligt prov genomförs under den period som klubben ansökt om. Det är oftast från våren till hösten som de rörliga proven anordnas men kan också vara året runt beroende på i vilken del av landet klubben finns. Det viktigaste är att det är barmark.

På det rörliga provet är det oftast få hundar, du kan till och med vara själv och du bokar domare på egen hand till ett datum och tid som passar er båda.

Du får endast starta en gång per dag men kan starta flera gånger under samma period. Ett rörligt prov kan vara upp till en månad. Detta gör att du kan komma överens med en domare som kan döma er flera gånger under en väldigt kort period.

Ordinarie prov

På ett ordinarie prov är det redan fastställt dag och tid och du har då möjlighet att anmäla dig till provet. Vid ordinarie prov är det ofta en hel del hundar anmälda och man utser vanligtvis en vinnare.

Ett ordinarie prov kan arrangeras under flera dagar. Du kan dock endast delta med din hund en gång per provtillfälle.

Klassindelning

Inom viltspår finns det två olika typer av klasser: anlagsklass och öppenklass. I båda klasserna är spåret 600-700 meter långt och läggs med 2 dl outspätt blod med hjälp av en spårläggarkäpp. Det är oftast klöv från hjortvilt som används vid spåren, det vill säga rådjur, kronhjort, dovhjort eller älg. Klöven släpas i hela spåret, även när det är bloduppehåll.

Spåret läggs i terräng med normal vilttäthet och ska bestå till största delen av skog. Man eftersträvar att terrängen ska vara omväxlande. Det innebär att spåret ska läggas över höjder, kärr, diken, stigar och hyggen. I öppenklassen ska spåret läggas som ett skadat djur rör sig och ska innehålla svårtillgänglig terräng.

I spåret finns också vinklar och bloduppehåll. Det är fyra vinklar i ett spår och det ska vara minst 50 meter mellan två vinklar. Vinklarna är generellt inte 90 grader utan ska vara naturligt lagda utifrån terrängen.

Du som förare ska tänka på linan mellan dig och hunden. Den får inte överstiga 10 meter. Avståndet mellan dig och hunden ska normalt vara minst 5 meter men kan vara kortare vid svårframkomlig terräng. Du får vid sådana tillfällen också släppa linan, dock endast tillfälligt.

Anlagsklass

I anlagsklassen blodas spåret i 2-5 timmar före starten. Spårets början kan märkas ut av en snitsel eller så visar domaren var början på spåret är. Bloduppehållet i ett spår är 15 meter och sker på en raksträcka. Maxtiden på ett anlagsprov är 30 minuter. Om ni behöver vara ute i spåret längre än så har ni tyvärr inte fått godkänt.

I denna klass kan du endast bli godkänd eller inte. För att få godkänt ska hunden visa en utmärkt förmåga att följa spåret, arbeta i ett lämpligt tempo samt inte fått någon hjälp från varken förare eller domare.

Öppenklass

I öppenklass blodas spåret 12-24 timmar innan starten och det ska vara “nattgammalt”. Spårets början märks ut genom en ruta på 25 x 25 meter. Tanken är att hunden inom denna rutan ska finna spårets början och sedan spåra ut ur rutan och vidare i skogen.

Till skillnad från anlagsklass sker skottprövning i senare delen av spåret, cirka 50-100 meter innan slutet. Hunden kan stå, sitta eller ligga och den kan antingen vara bunden eller obunden.

Domaren går cirka 50-100 meter i spårets riktning och avlossar ett skott upp i luften. Domaren skjuter med en startpistol eller hagelvapen. Efter skottet kommer domaren tillbaka till er och visar i vilken riktning som spåret går. Hunden ska då ta upp spåret igen och fortsätta fram till spårslutet.

Bloduppehållet är i öppenklass 15 meter på en raksträcka samt 20 meter i två av vinklarna. I denna klass finns också en återgång. Det innebär att en klöv dras och blod droppas i ett spår precis som vanligt.

Vid en punkt gör du helt om och släpar klöven vid sidan av det blodade spåret i ungefär 15 meter. Du vinklar från blodspåret och släpar klöven i cirka 20 meter och börja sedan bloda igen.

Maxtiden på ett öppenklassprov är 45 minuter.

Krav för att få starta i öppenklass

För att få starta i öppenklass måste du ha fått ett godkänt anlagsprov. I öppenklass kan du erhålla 0-3 pris samt HP.

För att få 1:a pris krävs att hunden påvisar en utmärkt förmåga att följa spåret, att den arbetar i ett lämpligt tempo, att den inte behövt hjälp från domare eller förare samt att den får en godkänd reaktion vid skottprövningen.

En hund kan också tilldelas HP, vilket står för hederspris, och innebär att den har utfört en särskilt god prestation i spåret. Hunden har då också givetvis tilldelats 1:a pris.

Ett 0-pris innebär så kallade diskvalificerande fel och kan till exempel innebära:

  • att hunden har ett för högt arbetstempo
  • att ni behövt två ingripanden från domaren
  • överskridit tiden för de olika klasserna
  • skotträdsla
  • ovilja eller oförmåga att följa spåret

Hur går ett viltspårprov till?

Ett viltspårprov kan se lite olika ut beroende på om det är ordinarie eller rörligt prov, till exempel hur anmälan går till och om du ska få PM från arrangerande klubb. Däremot finns det vissa saker som oftast är samma. Domaren börjar med att kontrollera ID och vaccination på hunden.

Om du ska starta på ett anlagsprov så är spåret lagt enligt det regelverk som finns. Domaren visar var spåret börjar och hunden ska sedan självmant spåra till slutet där en viltdel finns. Du får sedan veta om spåret är godkänt eller inte. Om spåret inte skulle bli godkänt får du möjlighet att fråga domaren om råd vilket kan hjälpa dig i din fortsatta träning.

Du som har fått ett godkänt anlagsprov får starta i öppenklass. Även här är spåret lagt enligt regelverket och innehåller med skottprövning. När du gått spåret får du omgående veta vilket pris du har fått. Om du har fått ett 1:a pris är det bara att gratulera, om inte så är det bara att fortsätta träna och prova igen vid ett senare tillfälle.

Protokoll och resultat

När du gjort ditt viltspårprov, oavsett vilken klass, erhåller du också ett protokoll där du kan se detaljer kring spåret. Du kan till exempel utläsa när spåret är lagt, väder vid spårläggning och provtillfälle, typ av terräng och viltslag.

Protokoll viltspår
Efter utfört viltspårprov erhåller du ett protokoll med detaljer kring spåret.

Du får också läsa hur domaren har bedömt hunden under de olika sträckorna, vid spårslutet, vilken självständighet hunden har haft arbetstempo samt skottprövning. Ibland skriver även domaren några rader under detta. Domaren fyller också i spårtid. Du kan också få muntlig kritik.

Det är domaren och klubben som ansvarar för att skicka in resultaten till SKK. SKK kommer sedan att registrera det i Hunddata där alla kan läsa. Det kan av egen erfarenhet ta ibland lång tid innan det skickas in och det finns tillgängligt i webbtjänsten Hunddata.

Championat

Om du erhåller 3 stycken 1:a-pris i öppenklass kan du erhålla titeln Svenskt Viltspårchampionat (SE VCH). Din hund måste dock vara registrerad hos SKK och rasens specialklubb måste också ha ansökt om att rasen ska kunna erhålla championat.

Har du en hanhund måste den ha intyg om godkänd testikelstatus. Om du har ställt ut hunden på en officiell utställning och då har ett registrerat (och godkänt) utställningsresultat kan du tillgodoräkna dig detta.

Med godkänt utställningsresultat menar jag här att hunden inte kan ha blivit diskvalificerad eller fått KEP (cannot be judged). I annat fall behöver du kontakta en veterinär som kan utfärda ett sådant intyg, vilket av egen erfarenhet går smidigt och inte kostar någon större summa.

Det måste också vara minst 2 olika domare som dömer er på prov i öppenklass för att resultaten ska godkännas. Tänk på det så ni slipper gå ytterligare ett spår i onödan.

Ansök hos SKK

När dina 3 stycken 1:a-pris är registrerade hos SKK kan du enkelt ansöka om titeln svenskt viltspårchampionat hos dem. Nuförtiden kan du till och med göra det digitalt och det går oftast väldigt fort. Du kan också beställa diplom till en viss kostnad om du så vill.

OBS! Om du har begärt ett veterinärintyg om godkänd testikelstatus, måste du ansöka om championat via blankett.

Andra tävlingar inom viltspår

Det finns ingen fortsättning efter öppenklass. Däremot arrangerar vissa klubbar så kallade elitspår som är inofficella och ställer högre krav på förare och hund. Det finns också viltspår-SM och klubbmästerskap. Det finns också rasspecifika prov inom viltspår. För att nämna något exempel finns det elitspårprov samt praktiskt eftersöksprov för schweisshundar.

Om du är intresserad av vidareutbildning för eftersök uppmanas du kontakta Jägarförbundet för mer information kring detta.

Gå prov i andra länder

Man kan också gå viltspårprov i andra länder, som till exempel Norge, Danmark eller Finland. Det man ska tänka på är att reglerna kan skilja sig ordentligt. Man har till exempel inte skottprövning i Norge och i Danmark är det endast vissa raser som kan gå viltspårprov. Gå in på de olika ländernas kennelklubbar där du hittar mycket information och specifika regler.

Avslutande tankar

Oavsett om du vill testa att gå ett spår eller bara använda viltspår som en rolig aktivitet kan vi nästan garantera att både du och din hund kommer att tycka det är både roligt, utmanande och spännande. Dessutom får ni båda bra motion och stärker er relation.

Jag tycker att det är en häftig känsla att se hunden jobba på ett naturligt sätt och spåra långa sträckor med sin makalösa nos utan att jag behöver styra och ställa.

Sebastian Liljegren

Sebastian livnär sig som frilansskribent samt utvecklar och driver sajter inom en rad olika nischer, däribland flera på ämnet hund. Han har för närvarande själv två hundar av rasen eurasier och har periodvis genom livet uppehållit sig med fyrbenta djur av olika slag. Sebastian har även lång och gedigen erfarenhet av att ställa ut hund, även om han åtminstone för stunden har dragit sig tillbaka från utställningsringarna för att fokusera på andra aktiviteter. Läs mer om mig här!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste artiklarna