Den är av den mindre storleken, är alltid svart och har ett unikt apliknande uttryck. Dess temperament kan ibland beskrivas som “förnämt skurkaktigt” och rasen är relativt ovanlig i Sverige. Vilken ras kan det vara? Ja, det rätta svaret har du redan fått i rubriken – det är nämligen den härliga affenpinschern som vi talar om!
Du kanske inte känner till denna hundras sedan tidigare? Läs då vidare så får du lära dig mer om den nedan!
Fakta om affenpinscher
| Mankhöjd: | 25-30 cm |
| Vikt: | 4-6 kg |
| Rasklubb: | Affenpinscherklubben |
| Rasgrupp: | Grupp 2 (Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar) |
Historia
Rasen kommer ursprungligen från Tyskland och är en gammal ras. Namnet kommer från det tyska ordet för apa (affe). Man kan hitta rasens anfäder på träsnitt som har avbildats av konstnären Albrecht Dürer redan under 1400-1500-talet och på en målning av Jan van Eyck på 1400-talet. Det är dock lite omtvistat vilken ras som egentligen beskrivs på träsnittet och målningen.
I ett brev från 1700-talet beskrivs dock en hund som stämmer överens med en affenpinscher. I vissa gamla berättelser beskrivs rasen som en mus- och råttfångare som föddes upp av en man i Lübeck. Man ville ha en mindre hund som kunde vara inomhus och efter några generationer kom affenpinschern till. Rasen anses vara stamfader till griffon belge och griffon bruxellois. Den anses numera dock vara en sällskapshund snarare än mus -och råttjägare.
Den registrerades första gången i Tyskland 1879. Då räknades den som en långhårig variant av dvärgpinschern. Dessa två raser skildes sedan 1896. Rasstandarden kom sedan till 1913. Som många andra hundraser under andra världskriget dog den nästan ut men räddades. 1986 kom de första affenpinschrarna till Sverige. Den ingår i grupp 2 som består av schnauzer, pinscher, molosser samt bergs- och sennenhundar.
Mentalitet
Rasens karaktärsdrag är en mix av tillgivenhet och vaksamhet. En affenpinscher tar sig själv på stort allvar, är intelligent och vill gärna vara till lags. Detta gör att den anses vara lättlärd och passar därför för olika typer av aktiviteter och sporter. Den är även lojal mot sin flock, envis, uthållig och glad.
Den kan dock ha ett temperamentsfullt humör. Rasen är även känslig och vissa kan ha en avvaktande inställning till personer den inte känner. Det är viktigt att detta respekteras men den brukar också komma fram efter ett tag för att hälsa. Social träning är som hos de flesta hundar en viktig del i uppväxten.
Om affenpinscher som sälllskapshund
Affenpinschern är en utpräglad sällskapshund. Den anses också ofta som allround. Med det innebär att den främst vill vara med och passar för lite olika saker och hundsporter. Den gillar att gå promenader (som de flesta hundar ju gör). Men den passar också utmärkt för andra aktiviteter såsom spår och sök, agility och rallylydnad. Den syns också i ringarna på hundutställningar.
En affenpinscher anses vara en trevlig familjehund utifrån bland annat sin charmiga personlighet, klipskhet och lojalitet. Den passar såväl i stad som på landet. Den är enkel, tack vare sin storlek och lynne, att ha med sig.
Som valp och unghund kan den vara mycket aktiv och livlig. Den bör därför inte bäras på hunden i dessa åldrar då de tyvärr kan tappa den. Den behöver också få en god uppfostran för att inte den ska bli ohyfsad. I övrigt är affenpinschern inte särskilt svår att fostra. En affenpinscher bör inte heller få vara på en plats där den kan hoppa ner från en sådan höjd att den inte på egen hand kan hoppa upp på.
Hälsa och pälsvård
Rasen är (ännu) så pass liten att det är svårt att utröna eventuella rasbundna sjukdomar.
En affenpinschers päls är lättskött men kräver måttlig trimning. Pälsen är sträv och också ett utmärkande drag för rasen. Den ska helst ha ett maffigt skägg. Som vuxen trimmas pälsen cirka två gånger per år. Detta beror också på om hunden till exempel ska ställas ut.
Vanliga frågor om affenpinscher
En affenpinscher har många goda egenskaper. Den är bland annat lojal och intelligent.
En affenpinscher kostar omkring 20 000 kronor.
Under 2019 fanns det totalt 531 stycken i Sverige enligt Jordbruksverkets statistik.
